Måltiderna i förskolan och grundskolan

Mat och måltider är centrala i våra liv. Våra matvanor har stor betydelse såväl socialt som för hälsa och miljö. Genom att grundlägga bra matvanor hos barn och ungdomar kan vi bidra till en hållbar utveckling för människa och miljö.

Glad, ung matgäst i skolrestaurang.

Foto: Anna Sigvardsson

Måltiderna i Härryda kommun bygger på Livsmedelsverkets rekommendationer och anpassas för våra matgäster i förskola och skola – från små barn till ungdomar och personal. Måltiden ska vara en positiv upplevelse för alla.

Måltider i vård, skolan och omsorg – Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Gemensam matsedel

Grundskolor och förskolor i kommunen har huvudsakligen en gemensam matsedel, gemensamma recept och gör gemensamma produktval. Förskolornas matsedel är något anpassad för att tilltala de yngre barnen.

En andra rätt ger valfrihet

I våra skolrestauranger erbjuder vi två olika rätter varje dag samt ett väl tilltaget salladsbord på säsongens grönsaker. Den andra rätten komponeras av respektive kök och ska vara vegetarisk eller innehålla mer grönt.

Matsedel i förskola och skola

Vanliga frågor och svar om skolmaten

Tyck till om måltiderna

Så jobbar vi med skolmåltiderna

Matlagning från grunden

Vår målsättning är att så mycket mat som möjligt ska vara lagad från grunden. Då förutsättningarna ser olika ut i våra kök kan viss variation förekomma.

Mjölk till maten

Mjölk till lunchen ökar chanserna för att barn i förskola och skola ska få i sig tillräckligt med näring för att orka leka och lära en hel dag. Mjölken är en viktig källa till bland annat protein, kalcium och d-vitamin. Det kan finnas anledningar till att man inte kan dricka mjölk, men då finns olika sorters växtbaserade alternativ.

Mjölken som serveras finansieras till del av Europeiska garantifonden för jordbruket.

Hållbara måltider

Utifrån medvetna klimatsmarta råvaruval i säsong lagas mat från grunden. Svenskt kött, fågel och ägg är sedan länge självklara val. All fisk är miljömärkt och så ofta det är möjligt serverar vi färsk fisk. Vi arbetar aktivt med att utveckla våra växtbaserade menyer för att locka fler gäster att välja dessa alternativ. Vi väljer lokala kolhydrater såsom potatis, svensk pasta och olika gryn framför ris och bidrar därmed till ökad biologisk mångfald.

  • I förskolorna serveras minst tre olika grönsaker till lunchen varje dag. På skolorna serveras ett varierat salladsbord i säsong.
  • Vi serverar potatis med skal. Potatisrätter som potatisgratäng, klyftpotatis och potatismos görs från grunden.
  • Alla såser, såväl varma som kalla, soppor och grytor görs från grunden.
  • Vår målsättning är att alla köttfärsrätter så som köttbullar, pannbiff, lasagne och köttfärslimpa ska göras från grunden.
  • Vi ersätter ris med andra spannmål eftersom risodlingen, även den ekologiska, ger ifrån sig stora mängder metangas som är en kraftig växthusgas, när biologiskt material bryts ner på de vattendränkta risfälten.

Svenskt kött och svensk fågel

Vi väljer svenskt kött, svenska ägg och svensk kyckling på grund av att:

  • Sverige har strikta djurskyddsregler som gör att vi har mycket liten förekomst av salmonella.
  • Sverige förbjuder att ge antibiotika till djur annat än i medicinskt syfte och det har medfört att vi i landet har låg förbrukning av antibiotika. Det innebär ett betydligt bättre läge när det gäller antibiotikaresistenta bakterier.
  • Ur miljösynpunkt behövs betande djur för att bidra till ökad biologisk mångfald.

Utifrån upphandlade produkter, anpassar vi matsedel och gör aktiva val. Vi uppskattar att ca 95 % av alla kött- och charkuteriprodukter vi använder är av svenskt ursprung.

Fisk och fiskprodukter

Huvuddelen av den fisk och de fiskprodukter vi köper kommer från MSC-certifierad fisk.

  • Fisk serveras varje vecka men vi försöker komma bort från typ ”fiskpinnar”.
  • Vi undviker att köpa fisk som fiskas i Nordostatlanten och skickas till Kina för att filéas.
  • Fiskgratänger, grytor och soppor lagas från grunden på MSC-certifierad sej.
  • Fet fisk är viktigt för att få i sig d-vitamin, vi serverar därför MSC-certifierad sillflundra och makrill.

Minskad köttmängd

Av miljöskäl arbetar vi med målsättningen att minska mängden kött, och då speciellt nötkött, i våra serveringar. Vi ersätter en del av köttfärsen med växtbaserat protein, för minskad klimatbelastning och för våra gästers hälsa.

Vi minskar matsvinnet

Varje dag arbetar kommunens kök med att balansera hur mycket mat som lagas till varje måltid och hur många måltider som går åt för att inte mat ska slängas i onödan.

Matsvinn

Svar på de vanligaste frågorna om skolmaten

– Varför serverar ni lättmjölk till barnen i förskola och grundskola?

Barn behöver bland annat kalcium och D-vitamin, som är viktiga för skelett och tänder. Ett enkelt sätt att få i sig det är att äta eller dricka ungefär en halv liter lättmjölk eller andra magra mjölkprodukter om dagen. Livsmedelsverket rekommenderar alla att äta mindre mättat fett, därför är det bra att välja lättmjölk, lättfil och lättyoghurt. Lättprodukter innehåller mindre fett men lika mycket av andra näringsämnen som fetare produkter. Rådet att dricka lättmjölk gäller alla barn oavsett ålder och kroppsvikt och syftar inte i första hand till att minska intaget av kalorier utan av mättat fett.

– Hur kan ni garantera att barnen får en näringsriktig kost?

När vi planerar maten i förskola och grundskola följer vi Livsmedelsverkets rekommendationer som i sin tur grundar sig på de Nordiska näringsrekommendationerna. Dessa rekommendationer visar hur vi bör äta för att få i oss rätt mängd av vitaminer, mineraler, protein, fett och kolhydrater. De måltider som serveras är näringsberäknade.

– Mitt barn tränar väldigt mycket, är det verkligen tillräckligt med proteiner i skollunchen?

Många är rädda för att inte få i sig tillräckligt mycket protein. Men faktum är att så gott som alla får i sig det protein de behöver, eftersom protein finns i större och mindre mängd i nästan all mat. Det är bara personer som äter mycket ensidigt eller som har ett mycket lågt energiintag som riskerar proteinbrist. Enligt rekommendationerna så bör 10-20 procent av kalorierna vi äter komma från protein.

– Varför serveras det ibland bara vegetarisk mat?

Minskad köttkonsumtion är något av det viktigaste vi kan göra för att minska matens klimatpåverkan. Dessutom är det bra för hälsan att dra ner på rött kött och charkprodukter. Den viktiga näringen som finns i kött kan du även få i dig genom baljväxter.

– Mitt barn gillar bara gurka och tomat, varför finns inte det alltid på salladsbordet?

Var sak har sin tid, så även frukt och grönsaker. Därför är våra salladsbord och vår frukt säsongsbetonad. Om det går väljer vi också lokalt odlade varor för att gynna våra svenska odlare och undvika onödigt långa transporter. Detta är ett led i kommunens hållbarhetsarbete.

– Varifrån kommer maten som serveras?

Kött, fågel och ägg kommer alltid från Sverige. Frukt och grönt köps efter säsong. Finns det inte svenskt så ska det komma så nära ifrån som möjligt.

Såhär jobbar köket på Landvetterskolans restaurang "Röda gaffeln" med det vegetariska utbudet:

Tyck till om måltiderna i kommunal verksamhet

Berätta gärna för oss vad du tycker om mat, service och måltidsmiljö i förskolan eller skolan. Dina synpunkter är viktiga för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår service.